Kursupplevelser

Galamanta i Nordstan

Här kommer några bilder som togs under Göteborgs Kulturkalas i somras då Share Music gjorde tre Galamanta-Attacker.

Karin

Foton från AMI Awards

Sophia och Peter tackar för utmärkelsen.

Sophia och prisutdelaren Benny Maslov - skådespelare, sångare, dansare och koreograf.

Foton/Photos: Hylton Waldek

Gala med glamour och tårar!

Vilken upplevelse! Jag är tillbaks på hotellet och försöker smälta dagens upplevelser. Bläddrar i den påkostade foldern som presenterar oss som fått pris. På insidan blickar drottningen i hög majestät. Hon är beskyddare av stiftelsen som står bakom priserna. Vi har fått AMI Awards 2010 i kategorin dans och tillsammans m Peter Larsson från Skövde hämtade vi vår statyett. Galan ägde rum i London film studios och i publiken fanns ca 450 personer.

Gissa om vi vår lite nervösa när det äntligen vår vår tur att ta oss till scenen med kamerorna som följde varje steg vi tog. Producenten gillade särskilt folks entré i trappor med 13-mannaorkestern som ackompanjerade med kända melodier. Trots strul m mick så tror jag vi blev hörda och Peters del av tacktalet nådde särskilt fram.

Så många fantastiska projekt och initiativ. Många fällde tårar emellanåt när det blev extra känslosamt. Jag lämnade galan så ofantligt glad och lycklig. Otroligt att man valt att blicka till Sverige o uppmärksamma vårt arbete. Men framförallt, det finns så otroligt mycket positivt som sker.
Det var en otrolig kick att få känna att vi är faktiskt med och bidrar. Det vi gör spelar roll. Och vi är inte ensamma!

Sophia på plats i London

På väg

Ibland blir det inte riktigt som man tänkt sig. Dagen tar fart och blir på ett helt annat sätt än man planerat. Annorlunda. Men bra ändå. Igår var några möten inbokade som inte blev av. Av olika anledningar. Istället fylldes dagen av det där oväntade....

som ett jättelångt telefonsamtal, mitt på torget i Piteå, med Sam Brismo. Hur inspirerande och kreativt som helst. Ibland så klickar allting i vartannat. Kanske var det ett tecken att solen lyste stark och stor på hela mig...? Ett annat roligt och upplyftande möte med Kerstin Hamre, stateg inom Kultur och Hälsa vid Norrbottens Läns Landsting. Fast vi aldrig träffats förr så var det som om vi känt varandra hur länge som helst. Och hon är en av Share Musics vänner: De behövs.

Extra trevligt är det om man dessutom kan träffa vänner på ett riktigt konditori. Eller hur? Ett tips till alla som besöker Piteå: Ekbergs konditori på Sveriges första gågata i centrala Piteå. De har hur smaskiga sådana där gammeldags kakor som kongresser, jitterbug och lagom stora vetebröd.

På kvällen, på väg till nattåget i Älvsbyn.
Bussen far förbi Sikfors sågverk, upplyst i mörkret. Och jag blev alldeles stum när jag såg de oändliga rader av prydligt uppallat plank. Ur sågverket sprutade sågspånen så det yrde. Hur många träd har inte gått åt i produktionen? Och trots det så kan jag lova att det står massor med skog kvar i Norrland. Vilken rikedom.

Nu tar framtiden vid. I nästa veckas träffas Sophia, Åsa och jag i Gränna för att summera allt som hänt. Alla idéer och möjliga samarbeten.

Och hur Share Music går vidare.

Katali

Regn på piteå

... och inte bara på stadens gator utan också på mig. Då blev det extra skönt att komma in på stadens hotell med både bastu och bubbelbad i källaren.

På den fyra timmar långa bussresan från Umeå till Piteå passerade jag platser med namn som försatte mig i en sällsam stämning: Bygdeå. Ljusvattnet. Ursviken.

Det färgade liksom av sig på känslan efter sista mötet i Umeå. Med Kulturkraft och Stefan Andersson. Ansvarig för Umeås satsning inför utmärkelsen som EU:s kulturhuvudstad 2014. (www.umea2014.se)

Tänk om Share Music var med på något sätt? Då och där? Med en ny föreställning kanske? Tiden finns ju att arbeta fram en efterföljare till "Galamanta"...

Bara fantasin kan sätta gränser i en trakt som kryllar av barr och berg, snö och sol.

Och med platser som heter Täfteböle och Ytteråträsk.

// Katali

På väg längs bottniska viken

Tänk vad många möjligheter det finns till spännande och kreativa projekt.

På väg i den norra delen av Sverige, där de fysiska avstånden kanske är långa, blir jag alldeles uppfylld av de människor jag möter. Tänk om bara en liten del av allt det vi pratar kring skulle förverkligas? Ett enda av de tokiga och roliga och spännande och utmanande idéer som vi spånar kring... Ojojoj. Vad kul det skulle vara. Särskilt för de killar och tjejer som skulle vara med.

I vackra Örnsköldsvik till exempel. Där träffade jag nio personer från olika verksamheter i kommunen. Kanske kan vi få till ett samarbete mellan kulturskola, särskola och Share Music?

Eller i Umeå där jag är idag?

Tänk om universitetet här kunde kopplas till Share och lägga sitt perspektiv till det vi håller på med? Det vill säga kultur som förändrar och utvecklar. Varenda kotte!

Ikväll går jag på bio.

Hej från Katali

Och nu?

Hemma i Sverige igen efter att ha lämnat Tirana vid 5-tiden i morse efter några få timmars sömn. Gårdagen blev intensiv och vi var helt slut när vi lämnade Kukës.

Visst blev det en föreställning till sist, men det var nog det absolut rörigaste genrep som både Mike och jag har upplevt. Det kändes som om vi hade förlorat kontrollen... En person m nyckelroll saknades, men dök upp lagom i tid. Izet hade tagit med kostymer till vargen och kaninen som de plötsligt började prova mitt i. Men som det oftast blir till slut, så infann sig ett fokus och en koncentration när det väl var dags och som gjorde att det hela blev riktigt bra. Och det var härligt att se barnens glädje och ALB-aid gruppens entusiasm, som ingen kunde undgå.

Vi hade en liten publik med bl a personal från kommunen, vice borgmästaren som höll tal efteråt och tackade och lokal-TV som filmade. Och framförallt var föräldrarna där och det var kanske ändå viktigast.

För den här miniföreställningen var egentligen det viktigaste målet med det här projektet. Dels att få möjlighet att visa upp workshoparbete för andra, men också att ge en liten glimt av vilken betydelse en föreställning kan ha i påverksansarbete. För det är just det som det här projektet handlar om. Att lyfta fram människor med funktionsnedsättning och visa på möjligheter. Att alla är värdefulla och kan uttrycka något.

Med den verklighet vi har i Sverige är det svårt att ta in kontexten som råder i Kukës. Lirie som ansvarar för centret berättade efteråt hur de har gjort hembesök hos familjer med barn som har funktionsnedsättning och att gensvaret hos föräldrarna inte var det de hoppades på. Tvärtom - många föräldrarna vill inte samarbeta. De skäms över sina barn och vill inte ge dem möjlighet att delta i aktiviteter. De väljer hellre att ha barnen hemma än att låta dem gå i skola eller till centret. Lirie menar att Kukës är långt efter övriga Albanien och att i städer som Vlora och Tirana råder det en helt annan syn på funktionshinder.

Därför är det så oerhört viktigt med gruppen från ALB-Aid, som verkligen lyfter fram sin funktionsnedsättning och visar att det inte hindrar dem från att vara aktiva. De är oerhört stolta över vad de kan göra - trots sin skador. De gjorde en jägarscen i spelet och en av dem uttryckte: "Det är jättebra att vi visar att vi kan jaga, trots att vi har funktionsnedsättning".

Så vad ska hända nu? Alla inblandade vill fortsätta samarbetet. Vi har diskuterat tänkbara alternativ - alltifrån en Share Music-kurs med deltagare också från Sverige, som arbetar fram en föreställning som kan spelas i den stora utomhusteatern. Men det är nog ett mera långsiktigt mål att sträva efter. Nästa steg tror vi är att jobba med en föreställning som involverar fler lokalt. Kanske musiklärarna från de fem skolorna kunde delta med en funktionshindrad elev från sin skola (för det finns elever med funktionsnedsättning om än alltför få) tillsammans med den här gruppen? Och så spelar man utanför varje skola och bjuder in föräldrarorganisationerna att närvara. På så sätt hoppas vi att man börjar prata o att vi sakta men säkert kan förändra synen så att man anser att människor med funktionsnedsättning är ok.

Lirie avslutar sin beskrivning av situationen i Kukës med att säga: "Det är en mörk bild jag beskriver, men så är verkligheten. Men jag är ändå optimistisk inför framtiden - trots allt."

Och jag tänker att det vi kan fortsätta bidra med i förändringsarbetet är att förmedla det vi kan och vet fungerar. Att kommunicera genom scenkonst är oslagbart. Och det är därför vi behövs och ska återvända.

Sophia

Imorgon - forestallning!

En tva dagars workshop med uppspel. Kan det bli nagot?? Joda, men det
rader visst kaos. Nar Mike instruerar pa engelska kommer det markligt
nog sisadar fyra instruktioner pa albanska tillbaks. Sa personen som
ska ta emot instruktionen blir nagot konfunderad. Och vi undrar vad som
sagts eftersom det i regel endast ar en av dem som pratar som forstar
engelska... Men valviljan ar enorm!!

Vi har nu ett antal sma scener som vi satter ihop med musikstycken
daremellan. I eftermiddags vad det musik som gallde - en av killarna sa
igar till oss att pa formiddagen kan ni kora er agenda och det ni har
planerat men pa eftermiddagen ar det var och da ska vi spela!

Vi fick en extra medlem i gruppen under dagen. En kille som har
forlorat bada handerna och benen pga mina men som spelar piano anda.
Han satter en plasthylsa pa protesen som blir ett forlangt finger som
han spelar med. Och allt gick i traditionella skalor som vi sedan
byggde vidare pa.Fonstrerna var vidoppna och vi hade bade sma oh stora
ahorare...

Nu ar det dags att fa nagra timmars somn innan boneutroparen kallar
till ny dag...!

Sophia

INTO DANCE - söndag

Det kändes tråkigt att lämna Norwich och alla goa personer vi träffat under kursen. Vi satte oss i bussen och åkte de 3 ½ timmarna till flygplatsen. Väl framme fick vi veta att planet var kraftigt försenat. Vi fick vänta i 4 tim. Men tiden gick förvånansvärt snabbt. Vissa passade på att göra sista shoppingen :) Vår lilla svenska grupp på 14 personer hade en fin sammanhållning och stöttade varandra om någon fick problem.

Vi landade på Landvetter kl 01.30. Då var vi rejält trötta. Tråkigt nog upptäckte vi att flyget inte hade hanterat en elrullstol så bra. Den hade gått sönder på några ställen. Stolen tillhörde en av våra deltagare.

Bortsett från det tråkiga slutet så har veckan varit riktigt kul och mycket givande. Vi har träffat många härliga personligheter. Vi arbetade fram en lyckad föreställning som vi är glada över. Man har fått med sig mycket kunskap som man tar med sig i sitt arbete och privat.

Karin

Hemligt mote

Nu ar det sen kvall efter en otroligt lang och innehallsrik dag. Under formiddagen var gruppen narmare 20 personer. Lokalen ar liten men fungerar och det blir annorlunda fokus an i en storre lokal.Och akustiken ar helt ok, vilket ar en fordel nar alla ska spela samtidigt!

Vi introducerade vara 4 karaktarer som ar: Winni - krokodil, Bobby -varg m randiga sockar, Bugi - orange alg med blavita sockar och Boss - liten kaninen. De har alla blivit inbjudna till ett hemligt mote men ingen vet vad som ska handa. Idag har de i grupper fatt arbeta med resan till motet pa berget.

Under eftermiddagen var det den mindre gruppen och vi spelade tillsammans. Det blev flera olika improvisationer som Mike har spelat in for att vi ska kunna anvanda.

Ikvall har vi traffat Rifat och Lavdrim fran var partnerorganisation och pratat om allt som handeroch desvarre inte hander har nufortiden. Arbetslosheten ar ett stort problem och den naringsgren som gar bast ar cafeer. Ca 50 % ar arbetslosa och framforallt ar det kvinnor som ej har nagon sysselsattning. Sa vad gor man?Man sitter tre timmar med samma kopp och sen gar man till cafeet bredvid. Men det ar inte kvinnorna som sitter pa cafeerna....

Sa forutom allt som hander i vart projekt ar det en massa andra intryck som skoljer over en. Allt som berattas. Tankarna snurrar....

Sophia

Dags for Mundesi II!

Nu ar vi antligen pa plats i Kukes, som bjuder pa sol och lite varme.

Mike och jag sammanstralade i Tirana igar och idag har vi tagit oss hit upp till norra Albanien. Vi gick direkt till Social Center, dar vi traffade barnen som vi ska arbeta med. Gruppen kommer dessutom besta av ungdomar som centret har kontakt med samt fem personer fran organisationen ALB-aid, minskadeforeningen.

Dagen har agnats at planering och forberedelser. Vi har bytt lokal eftersom det blir tre rullstolsburna deltagare och alltfor jobbigt att bara uppfor trapporna. Vi har packat upp instrument och material, forberett sang som vi ska lara ut, men som ska goras klart av gruppen
som far skriva texten!

Det kanns otroligt bra att vara tillbaks och folk ar valdigt vanliga. Var vard Shpetim tyckte det var fantastiskt att vi gar pa gatorna och halsar pa folk som han inte kanner, trots att han bor har....!

Sedan ar det manga barn, som vi inte kanner, som vill prata med oss. Men de vill ova sin engelska och staller fragor. Kul tycker vi!

Sophia

Mycket publik

Söndag den 19 september

Idag har vi haft uppträdande Mycket bra på så kort tid! Det var mycket publik.

Hoppas det blir Share music-kurs snart igen

Per

INTO DANCE - lördag

Dagen för vårt framträdande :)

Vi åkte in med buss till Great Yarmouth. Vi fick låna en lokal och därfick vi göra vår sista repetition innan själva föreställningen. Sedan gick vi genom staden till torget där vi skulle visa vår föreställning.

Väl framme på torget kom även solen fram. Så härligt! Föreställningen gick bra och vi var riktigt glada efteråt :) Alla gick tillbaka till lokalen där vi hade alla våra väskor. Nu bytte vi om inför kvällens middag och fest.

Innan middagen hann vi gå runt och se lite framträdanden på festivalen bl.a se en dansföreställning där några av våra Belgiska deltagare vara med. Efter middagen bara det av till en klubb där vi dansade så det rykte om det :)

Karin

INTO DANCE - fredag

Nytt från England

Efter en kväll på kareokebar igår där några av oss sjöng och andra bakgrundsdansade fortsatte vi idag med repetitioner inför morgondagens föreställning.

Det är intensiva dagar och man hinner knappt prata med varandra. Men med dans och rörelse känns det som man lär kanna varandra snabbare an genom prat. Det ar märkligt men en härlig känsla!!

Det är alltså en tvådagars utomhusfestival i Great Yarmouth som börjar i morgon med teater, cirkus, dans och en massa jippon och var föreställning kommer äga rum på ett torg där vi även repade idag. Det ar spännande att agera mitt ibland människor som eftermiddagsshoppar, äter fish and chips eller rastar sina hundar! Måsarna skriker som ackompanjemang. Kan det gå annat än bra i morgon??

Mariann Caping Stener

Generalrepetition

Lördag eftermiddag den 18 september

Generalrepetitionen inför morgon dagen uppspel gick över förväntan! Häftig känsla när allt kom på plats.

Jag som är med i dansgruppen har verkligen fått en känsla för koreografi. Nu är det bara att hoppas att allt sitter till i morgon när the grand final äger rum! För mig som är på en sådan här gupp för första gången känns integreringen fantastiskt och jag tar med mig många fina minnen hem!

Vid tangentbordet

Anna Westerberg

Studiotid

Lördag fm

Dagen började med att värma upp med Nathalie och göra olika rörelser, till exempel så låtsades vi att rummet var fullt av fjädrar som vi skulle röra oss igenom och sen skulle vi röra oss som vågor över hela rummet.

I en annan övning skulle vi öva oss i att ta olika former. Efter en kort fikapaus hade vissa av oss som valt musik som fördjupningskurs, en enskild studiotid med Thomas, en av våra ledare. Under tiden började de andra att repetera inför morgondagens föreställning. Klockan 12.00 var det lunch!

//Simon

Dansduell

Fredag 17 september

Efter lunchen begav vi oss till musikrummet för att göra lite musik alla fick prova på olika sorters instrument och leka lite med rösterna. Det spelades in av vår ledare. Det var en intressant lektion. Då alla fick nåt att göra samtidigt. Det spelade ingen roll om man var ett proffs eller nybörjare för allt lät bra i slutändan.

Nästa lektion fick man välja vad man skulle göra. Jag bestämde mig för att prova Dansdrama och det ångrar jag inte. Man kunde känna den goda energi och glädjen i alla. Vi gjorde många olika saker men jag gillade dansduellen bäst. Man blev rätt trött efter allt dansande och så det var skönt när lektionen var slut fast det var roligt.

//Kicki

Teaterworkshop

Fredag förmiddag

Först åt jag frukost. Sedan hade vi uppvärmning. Vi fick föreställa oss att vi gick i fjädrar, gele, betong, på glödande kol och lite till. Sedan gjorde vi alla i gruppen olika saker. Jag hade workshop med Åsa. Vi gjorde teater. Jag var stenåldersby och gjorde upp eld. Sedan blev vi överfallna av vikingar som tog vår mat.

Sedan var det lunch. Och snart börjar eftermiddagens workshop. Då skall vi i fördjupningskursen jobba med Åsa och Natalie.
Hej svejs från Filip.

Minikurs & fördjupningskurs

Torsdag kväll

Hej på er. Nu är vi här på Åsa folkhögskola. Vi kom hit på eftermiddagen. Då fick vi våra nycklar och sen gick vi till våra rum. Vi passade på att bädda så vi slapp göra de i kväll. Nu sitter vi och har kvällsfika och äter kvällsmacka och dricker kaffe och lite annat.

Vad vi har gjort här är att vi presenterade varandra så vi visste vad vi hette. Sen gjorde vi massor med lekar också. Roligt var det. Vi har spelat instrument och sjungit upp oss. Vi hade en trumma i mitten så fick man gå fram och möta den andra som också hade en trumma, roligt var det. Vi hade fina rum. Nu är det snart dags att börja tänka på refrängen. Så vi blir pigga tills i morgon.

Stora kramar till er från Evelina och Elin.