En fantastisk pratstund

Jag har den förmånen att kunna prata med deltagare utan tolk. Det gav mig en fantastisk pratstund med två mammor som är aktiva medlemmar i rikstäckande förening för föräldrar till barn och ungdomar med funktionsnedsättningar. Det var de mammorna (oftast har dessa barn bara mammor, pappor föredrar att försvinna så snart de får veta att barnet är "speciellt") som i desperata försök att ge sina barn ett värdigt liv förenades i föreningen. Detta hände för 15 år sedan.

Idag är föreningen stark, har några anställda och driver många olika projekt, några i samarbete med andra länder. Desperationen förstår man bättre när man hör sådana berättelser: en mamma sa att när hon för första gången kom till neurologen med sin nyfödda dotter och frågade om speciella rehabiliterings- och utbildningsprogram för att flickan skulle utvecklas fick hon höra: Du får inte räkna att du har fått ett barn, tänk bättre att du har skaffat en kattunge.

Under workshops var det många uppenbarelsestunder för mammorna - deras barn som oftast är tillbakadragna och rädda för stora samlingar och främmande människor blev plötsligt helt annorlunda: de ville inte längre stå eller befinna sig bredvid mamman utan dansade glatt med andra, sjöng och spelade musik. Rädsla och försiktighet försvann, vi såg helt enkelt glada ungdomar i olika åldrar som i musiken och dansen upptäckte frihet och glädje!

Eugenia Granat, Koordinator i mångfaldsfrågor, Regionbiblioteket Västra Götaland

Med entusiasm och glädje

Ett snöblaskigt Minsk tog emot oss i Sharemusicgruppen efter att ha sammanstrålat i Riga. Väl framme vid hotellet, som låg granne med Lukasjenkos parlamentsbyggnad, möttes vi av Magnus Magnusson. Ett försök till en bit mat ledde oss både till ordinär Minskrestaurang samt McDonalds, båda ställena stängde dock 23.00. Det blev nåt mindre för att stilla magarna i hotellets bar.

Första arbetsdagen var intensiv. Mycket intryck för både oss deltagare och åhörare.Det blev påfallande hur samhällssytemet påverkar vårt sätt att tänka och förhålla oss. Den största behållningen blev att vår erfarenhet av Sharemusic togs emot med entusiasm och glädje. Många frågor ställdes och samtalen ledde mina tankar ytterligare en bit. Det som slog mig då jag efter avslutad arbetsdag gick i Minsk och blev guidad bland choklad och Vodkastånden var att vi alla delar ett stycke liv men med olika förutsättningar.

Som svensk förälder till en funktionshindrad ungdom har jag mycket att vara tacksam över. Glädjen och sorgen delar jag med andra föräldrar världen över som är i liknande situation. Däremot är den sociala välfärden och trygghetssystemen i Sverige något att önska människor i Öst. Liksom synen på funktionshinder - tillgång eller belastning för samhället. Tack för en fantastisk möjlighet att dela ett stycke liv i Vitryssland.

Johan Hagström, Lund

När världen utanför försvinner

Efter tis- ons- och torsdagens underbara arbete på universitetet hade en ny kontakt skapats. Vi blev nu inbjudna till ett dagcenter i centrala Minsk, för att hålla workshop i två timmar på torsdagseftermiddagen. Så efter att ha kastat i oss lite mat på en lunchrestaurang i staden, småsprang vi genom tunnelbanesystemet och sen vidare med buss.

Jag är glad att vi alla satsade och stressade, fastän vi egentligen var helt slut och inte ens hann äta färdigt. För när vi kom fram till dagcentret, endast 3 minuter sena, satt alla deltagare där redan, i en ring i ett litet intimt rum. Mycket förväntansfulla. Det var en märklig syn! De flesta satt raka i ryggen med handflatorna fint placerade på låren. Spralliga i sitt inre, men lugna till det yttre. Jag kände:
- Wow, här kommer det hända…!
Jag var därför inte sugen på att byta rum till något större, alltså själva utrymmet i entrén till dagcentret.

Det som följer, önskar jag att jag kunde dela med mig av och finna ord…
Men som vanligt, är det svårt att hitta ord, som värdigt kan beskriva den magi, som uppstår i varje ögonblick i vissa danser. När världen utanför försvinner, och tid och rum finner sina egna lagar. Dansen blev ett utforskande av ögonblicken och deltagarnas föränderliga själsliga tillstånd.

Uttryckslusten hos deltagarna var enorm, och livslusten slog i taket under dessa timmar. Som en ung kvinna uttryckte det, efter en rätt krävande dans:
- Jag var tyngdlös.
Hennes ben darrade av svårigheterna i danserna vi gjorde tillsammans. (Bara att resa sig upp och ta sig till toaletten såg ut som en kamp mot gravitationen.) Och nu då denna känsla av att lätt sväva i dans!

Livet, i varje ögonblick, var närvarande, och danssjälen tog över!
Ännu en gång dessa magiska stunder, i andan: Sharemusic!
Tack så mycket!

Helene Karabuda, dansare och koreograf

"Dance and music are much better than pills"!

"Music can heal"! "Dance and music are much better than pills"! HJÄLP! Vilka "Halleluja-moments" vi har upplevt under veckan i Vitryssland. Vi tänkte lite olika och vi pratade olika, men med musik och rörelser så kommer man ändå sååå nära varandra!!

Så mycket värme, öppna sinnen och glädje som vi har mött, trots att resurserna är små och ovissheten för hur framtiden för vuxna med funktionshinder ska se ut är stor. Jag har fått perspektiv på tillvaron - oj, vad vi har det bra här! Vad klagar vi för egentligen?

Mariann Caping Stener, Sjukgymnast, Vuxenhabiliteringen Fyrbodal

Belart i Minsk

Den 8-10 december var vi i Minsk för att arbeta med vårt förstudieprojekt Belart som handlar om att använda konstnärliga uttryck i rehabilitering/habilitering.Vi var sammanlagt 7 personer från Sverige som deltog. Den första dagen hade vi seminarium där vi pratade utifrån våra olika infallsvinklar såsom sjukgymnast, konstutövare, förälder, verksamhetsansvarig, forskare etc.

Deltagare i seminariet var föräldrar till barn m funktionsnedsättning, lärare och studenter från universitetet samt personer som på olika sätt arbetar och möter personer med funktions-nedsättning.

Dag två och tre var det praktiska workshops - en form av Tasterdays - för att ge alla en möjlighet till egen upplevelse. Och det blev många upplevelser för oss alla som var där. De yngsta deltagarna var ca 4 år och uppåt och tillsammans skapades mycket musik och rörelse.

Sista dagen avslutade vi med att bjuda på glögg och pepparkakor och sjunga Lucia-sången. Alla fick sina intyg och chans att reflektera över dagarnas innehåll. Gensvaret var enormt och känslosamt. Vi förstod att detta var en stark upplevelse för många, som förhoppningsvis kan följas av en gemensam fortsättning.

Mundesi group about Nov 19

Data 19.11.2009

Izet Ademaj:
I mostly liked the work in group that we made about the outspace and inspace case.
Me shume me pelqeu puna ne grup qe beme ne lidhje me Hapesiren.

Lutfi Hasanaj:
I liked the play with the microphones and the exercises that we made with the others.
Me pelqeu loja me mikrofona dhe ushtrimet qe beme bashke me te tjeret.

Lirije Gjana:
I enjoyed the exercises and the work in groups.
Me pelqyen ushtrimet dhe puna ne grup.

Doriana Gjuta:
I liked very much the work in groups and the microphones play, the sounds.It was really fun.
Me pelqeu shume puna ne grup dhe loja me mikrofona, tingujt. Ishte me te vertete zbavitese.

Mundesi group about Nov 20

Date 20.11.2009

Izet Ademaj:
Today I’ve had a lot of fun.I participated in different workshops doing different things, plaing different pieces of music with “dahira” instrument and also I liked The shadow theatre. In the evening concert I liked Stephan show and the swedish song.

Sot jam zbavitur shume. Mora pjese ne workshop-e te ndryshme duke bere gjera te ndryshme, duke luajtur pjese te ndryshme muzikore me instrumentin “dahire” dhe gjithashtu me pelqeu teatri me hije. Ne koncert me pelqeu performanca e Stefanit dhe kenga suedeze.

Lutfi Hasanaj:
Today was a big day. I’ve done a lot of things, playing with my instrument called “Fyell” together with the others, and also I performed in the evening concert with my group, dancing traditional music and playing a piece of music with Eba. I liked all the performances in the evening concert.

Sot ishte nje dite e madhe. Kam bere shume gjera, duke luajtur me instrumentin tim “Fyell” bashke me te tjeret dhe gjithashtu kam performuar ne koncert me grupin tim, duke kercyer valle tradicionale dhe duke luajtur nje pjese muzikore me Eba.Me pelqyen te gjitha performancat ne koncert.

Lirije Gjana:
I enjoyed a lot this day because we had lots of activities.I liked the Theatre Shadow, I find it quite intresting, and I think I should prouve to develop this kind of entertainment activity with my children at the center where I work as a social worker.
The concert was magnificient, good performances.

E kam shijuar shume kete dite sepse kemi bere shume aktivitete. Me pelqeu shume teatri me hije, me duket shume interesant, dhe mendoj se duhet te provoj t’a zhvilloj kete aktivitet zbavites me femijet tek qendra ku punoj si punonjese sociale. Koncerti ishte i mrekullueshem, performanca shume te mira.


Doriana Gjuta:
Today was a good day to laugh and to have fun. I enjoyed being part of lots of workshops, trying to make different sounds of music with different instruments, playing with my group at the shadow theatre.It was really interesting and I felt very involved, maybe because music is my passion. And the evening concert was the dessert of the day with brilliant performances.I liked the performance of Magnus, it was so peaceful,and also the swedish song. All the performances were really good.

Sot ishte nje dite shume e bukur per te qeshur dhe per tu zbavitur. Me pelqeu qe isha pjese e shume workshop-eve, duke krijuar tinguj te ndryshem muzike me instrumenta te ndryshem, duke luajtur me grupin tim ne teatrin me hije. Ishte me te vertete dicka interesante dhe u ndjeva shume e perfshire, ndoshta sepse muzika eshte pasioni im. Dhe mbremja ne koncert ishte embelsira e dites me performanca te shkelqyera. Me pelqeu performanca e Magnus, ishte shume paqesore, dhe gjithashtu kenga suedeze. Te gjitha performancat ishin me te vertete te bukura.