15 oktober 2008

The End

Söndag
Nu har den sista dagen på den här kursen gått till sin ände. Alla har påbörjat sin resa hemåt till södern exklusive Ola som far åt andra håller för att komma hem.

Vaknade upp och öppnade ögonen för ännu en inspirationsrik dag med något som jag tycker har varit alldeles för kort. Klär på mig och förbereder mig inför frukosten i restaurangen. När jag kliver in i skolan känns det både roligt och förväntansfullt inför den avslutande konserten, men det är tråkigt att det är sista dagen innan man återgår till vardagen igen och inte får träffa dessa härliga personligheterna ännu en dag. Men vilken tur att det kommer en morgondag där man får chansen att träffa dem igen.

Jag sätter mig och äter frukosten med John och Amin. Det jag tar upp först är den kvällskonsert som varit och hur roligt jag hade det på scen.

Känslan av att få stå uppe på scen utan några större förväntningar och helt kravlöst få avverka sin egen tid i rampljuset utan att vara rädd för att publiken ska svika och jaga bort en från scenen. Den känslan är något alldeles speciell och unik.

Vi hann både prata och skratta ganska mycket före tiden innan vi skulle och repetera inför showen. Som de andra dagarna började vi värma kroppen för att sedan övergå till en övning som liknade de vi gjort tidigare, när man ska frysa och sedan smälta för att lämna plats åt nästa.

Fortsatte med att värma upp rösten för sången som vi skrivit genom att göra olika röstövningar med Mike i spetsen. Vi gick igenom hur föreställningen skulle gå till steg för steg. Igår när jag antar att de andra fick veta vad som skulle hända på ett ungefär var jag borta och sparkade på en boll, så jag var lite borta. Men fick god hjälp och kunde hänga på utan att behöva göra några avbrott. Det var riktigt roligt att se att det kunde klappa ihop på första försöket utan att göra några avbrott.

Vi fick en liten paus innan föreställningen skulle äga rum och under den tiden fick vi chansen att se allt som vi skapat i videoväg. Det var så roligt att se det vi skapat på så kort tid. Men även vilken härlig sammanhållning det blir bara man umgås och gör saker tillsammans. Vad min magkänsla säger mig nu är att jag inte är den ända som känner och tänker så.

Nu var det dags för föreställningen att börja. Trots att vi var mer än dubbelt så många på scen än de som satt i sätena var det grymt roligt att få framföra det här speciella föreställningen. Jag säger speciella för att för mig kändes det väldigt speciellt att få dela med sig av något som vi skapat till ett fåtal personer på denna jord.

När föreställningen började råkade jag fara iväg i tankarna och lät Mike stelna till på scen en liten längre stund än vad jag tror han hade tänkt sig. Men efter den lilla fantasiresan flöt showen bara på och jag tror jag hade ett leende ända upp till öronen hela showen exklusiva den gången då jag och Benjamin gjorde vår dans.

Det var tråkigt att Emma skulle fara så tidigt så hon inte fick vara med på hela avslutningen. Men jag tror hon är mycket nöjd över helgen och kanske lite extra glad över att vi firade hennes 25års dag. Ett stort Grattis till och inte att glömma ett grattis till Anita som fyller 50 år på onsdag.

Efter vi har avslutat showen blev det ett tack till ledarna som hade gjort ett stort jobb och hjälpt och inspirerat alla som varit delaktiga på kursen. Som bäret på glassen avslutades allt med en lunch tillsammans.

Tyvärr var det lite stressigt för en del men det fick gå bra i alla fall. Hade gärna tagit en gruppbild att stoppa på sidan. Men kommer nog finnas massor med bilder att kolla på senare. Jag tog ett ganska tidigt "hej då" av många, sedan när jag kom hem och tänkte börja skriva bloggen kändes det så tomt och jag ville inte att det skulle ta slut riktigt än. Det var bara att ta på sig skorna och knalla tillbaka. Hade ju inte hunnit säga "hej då" till alla heller. Vilket kändes viktigt för mig.

Jag befann mig där ända tills sista taxin kom för att hämta upp de sista personerna. Jag fick hålla kvar magin och känslan en liten längre stund och det är jag glad över. Det var avslutningen på något som för mig har varit otroligt roligt och inspirerande.

/Andrès Wallin

Inga kommentarer: